Idag..............

fyller våran gokille 3 år.
Det har inte varit de lättaste tre åren.
Många funderingar och tankar.
Elliots skada går inte att göra något åt hur mycket man än vill det.
Det är bara att gilla läget och göra det bästa av det.
Låter väldigt lätt och alla människor är olika men vi är nog sådana personer.
För att Elliot har gjort det så.
Vi har haft massor med funderingar kring Elliot och den värsta var nog att han skulle bli som en sten. Ingen kontakt alls, inte märka skillnad mellan mamma, pappa och andra. Inga reaktioner överhuvudtaget.
Så är det inte!
Elliot är en helt egen unik person som alla andra.
Han har förstås mycket svårare med allting och kommer aldrig att kunna vissa saker men alla människor är unika och skapta för olika saker.
Elliot är en väldigt lugn person och nöjd med det mesta.
Man ser klart och tydligt när han riktigt njuter, oftast sittande i knäet på någon han tycker väldigt mycket om eller när han badar varmbad.
Han uppskattar också att vara ute i skog och mark eller shoppa (för affärer har ofta väldigt bra belysning och en massa färger).
Han tränar eller hur man nu ser det, bättre ordval kanske är stimuleras, som alla andra gör varje dag, fast på ett lite annorlunda sätt och väldigt ihärdigt.
Det konstiga är att när vi började hos IAHP så kändes det slaviskt och jävligt tufft, på gränsen. Nu skulle det kännas hemskt att sluta. Elliot visar tydligt att han blir uttråkad om han inte får sin stimulans som han nu är van vid.
Han läser t.ex. ord, stor svart text på vit kartong. Till en början hade vi ett tjugotal ord som vi visade honom ett bra tag. Elliot visade inte så mycket intresse och vi tyckte att det var väldigt mycket jobb för ingenting. Självklart, skulle Elliot ha kunnat prata har han säkert kunnat rabbla upp alla orden vi visade honom och sagt ge er, jag lärde mig dessa för länge sedan.
Vi kom igång lite bättre och började byta ut hans ord mer frekvent flera gånger varje vecka,numer varje dag. Gissa om det har blivit intressant! Elliot är mycket mer alert och vaken. Fram tills i dag kan Elliot ca 3oo ord och skall nu börja lära sig tvåordsmeningar, t.ex. Elliot äter. Han kan också talen mellan ett till femtio.
Elliots utveckling går framåt hela tiden.
Han gillar när vi har främmande, mycket folk och det pratas. Man riktigt ser hur han lyssnar med stora öron.
Just hans lugn och ro i tillvaron är en egenskap som är väldigt skarp hos honom. Det gör att det är lätt att ha honom med överallt, han tappar inte tålamodet och är väldigt tålig.
När han sitter i knäet, suger på sin högra hand, så det smackar så där härligt gott och inte rör en fena, utan bara lyssnar och njuter på ett sätt som bara Elliot kan, så känner man sig verkligen älskad av honom.
Han är en person som alla andra men ändå så olik. Han ger och tar som alla andra och jag skulle inte vilja ändra på något hos honom. För Elliot är Elliot.
Det finns inte en person i hela världen som lärt oss så mycket som han. Fast han bara är 3 år.
Vi vet inte hur länge han kommer att vara med oss men vi kommer att njuta varenda sekund av hans liv.
Att följa Elliots tuffa liv (som det faktiskt är) och göra det till ett rikt liv för honom ser vi som ett privilegium. Elliot, du är världens goaste kille och en enorm glädjekälla i våra liv.
VI ÄLSKAR DIG!
Elliot Erhard Zackarias Åström


ETT STORT GRATTIS PÅ FÖDELSEDAGEN ÖNSKAR
MAMMA PAPPA ANTON MILOO